Kyrkstäder i Norrbotten

Norrfjärdens kyrkstad. Foto Maria Fäldt.

etnologi kulturmiljö kyrkstad

Piteå museums arbete med att dokumentera och synliggöra länets kyrkstäder avslutades under 2023. 2020 genomfördes en etnologisk dokumentation av Lappstan i Arvidsjaur och 2021 fortsatte arbete med kyrkstäderna i Älvsbyn, Öjebyn, Hortlax och Norrfjärden. Under 2022 riktades blickarna mot kyrkstäderna i Boden och Råneå. Berättelser och minnen som beskriver platsernas användning i nutid och dåtid samlades in. Härigenom kan vi bidra till att kyrkstädernas bebyggelse bevaras för framtiden. Arbetet finansierades av medel från Länsstyrelsen Norrbotten och Region Norrbotten.

Kyrkstäder i Norrbotten

En kyrkstad är en ansamling av små hus, så kallade kyrkstugor, bodar och stall som uppfördes invid kyrkan och användes för tillfälligt husrum. Kyrkstäderna uppstod i de områden där sockenborna hade långa avstånd till kyrkan och där det fanns ett behov av att övernatta i samband med kyrkobesöken. I slutet av 1600-talet infördes kyrkogångsplikt som innebar regelbunden närvaro vid gudstjänsterna. De som bodde inom en mils radie skulle närvara vid gudstjänsterna varje helg, de som bodde två mil bort varannan helg och så vidare. Vid större kyrkhelger och bönhelger skulle alla närvara oavsett avstånd. Denna kyrkoplikt gällde fram till 1849.
Kyrkstäderna har främst använts vid kyrkobesök men även vid andra tillfällen då sockenborna hade ärende till kyrkplatsen som vid marknad, sockenstämma, ting eller skatteuppbörd. Därför kom de att få en viktig funktion som mötesplats där människor från olika byar och områden fick möjlighet att träffas.
Det har funnits kyrkstäder i stora delar av de norra länen i Sverige och Norrbotten är tillsammans med Västerbotten kärnområde för landets kyrkstäder. Det har funnits 72 kyrkstäder och lappstäder, idag finns 16 stycken bevarade. På vissa orter finns det fortfarande sammanhängande kvarter med många byggnader kvar och på andra orter finns det endast ett fåtal byggnader kvar. I några kyrkstäder finns fortfarande än idag en strävan efter att hålla kyrkstadstraditionerna vid liv, medan det i andra har utvecklats nya former för nyttjandet av miljöerna.

Älvsbyns kyrkstad, foto Maria Fäldt.

Syfte med projektet

Norrbottens kyrkstäder utgör en del av länets kulturmiljöprofil och har höga kulturhistoriska värden både när det gäller de fysiska bebyggelsemiljöerna och den särpräglade funktionen de har haft. Kyrkstadsseden har förändrats över tid och den etnologiska dokumentationen handlar om att samla in berättelser om hur kyrkstäderna har nyttjas tidigare och om hur de nyttjas idag. I projektet ingår även en byggnadsantikvarisk dokumentation där syftet är att arbeta för ett ökat intresse och engagemang genom kunskapsförmedling kring miljöerna.
Vi vill med våra projekt om länets kyrkstäder synliggöra och bredda bilden av kyrkstäderna och visa hur de har brukats men även hur användandet av miljön har förändrats över tid. Vi hoppas också att vi kan bidra till ett ökat intresse och engagemang bland ägare och allmänheten och på så sätt bidra till arbetet med att hållbart bevara och utveckla kyrkstäderna.

Råneå kyrkstad, foto Sophie Nyblom, Piteå museum.

Kyrkstaden i Boden, foto Sophie Nyblom,
Piteå museum.

Hortlax kyrkstad, foto Piteå museum.

Genomförande

En viktig del av projektet är att det ska genomföras i samverkan och dialog med de aktörer som är involverade i kyrkstädernas verksamhet, skötsel och bevarande såsom kyrkstugeföreningar, församlingar, kommunala tjänstemän, ägare och andra intressenter. Genom att involvera olika aktörer kring de olika kyrkstäderna kan vi bidra till att stärka nätverk och samverkan kring kyrkstäder lokalt och regionalt.
Insamlingen av berättelser och minnen kommer i förs ta hand att ske genom intervjuer med ett antal kyrkstugeägare från varje kyrkstad. Eftersom vi vill ha olika berättelser kommer vi att arbeta för att få en mångfald av berättelser från människor i olika åldrar och med olika relationer till kyrkstaden.