Öppettider:
TIS-FRE 9-16, LÖR 11-15 Vardagar lunchstängt 12.00-13.00
Tillgänglighet
Kontakta oss
Bli medlem
En kyrkstad är en ansamling av små hus, så kallade kyrkstugor, bodar och stall som uppfördes invid kyrkan och användes för tillfälligt husrum. Kyrkstäderna uppstod i de områden där sockenborna hade långa avstånd till kyrkan och där det fanns ett behov av att övernatta i samband med kyrkobesöken. I slutet av 1600-talet infördes kyrkogångsplikt som innebar regelbunden närvaro vid gudstjänsterna. De som bodde inom en mils radie skulle närvara vid gudstjänsterna varje helg, de som bodde två mil bort varannan helg och så vidare. Vid större kyrkhelger och bönhelger skulle alla närvara oavsett avstånd. Denna kyrkoplikt gällde fram till 1849.
Kyrkstäderna har främst använts vid kyrkobesök men även vid andra tillfällen då sockenborna hade ärende till kyrkplatsen som vid marknad, sockenstämma, ting eller skatteuppbörd. Därför kom de att få en viktig funktion som mötesplats där människor från olika byar och områden fick möjlighet att träffas.
Det har funnits kyrkstäder i stora delar av de norra länen i Sverige och Norrbotten är tillsammans med Västerbotten kärnområde för landets kyrkstäder. Det har funnits 72 kyrkstäder och lappstäder, idag finns 16 stycken bevarade. På vissa orter finns det fortfarande sammanhängande kvarter med många byggnader kvar och på andra orter finns det endast ett fåtal byggnader kvar. I några kyrkstäder finns fortfarande än idag en strävan efter att hålla kyrkstadstraditionerna vid liv, medan det i andra har utvecklats nya former för nyttjandet av miljöerna.
Norrbottens kyrkstäder utgör en del av länets kulturmiljöprofil och har höga kulturhistoriska värden både när det gäller de fysiska bebyggelsemiljöerna och den särpräglade funktionen de har haft. Kyrkstadsseden har förändrats över tid och den etnologiska dokumentationen handlar om att samla in berättelser om hur kyrkstäderna har nyttjas tidigare och om hur de nyttjas idag. I projektet ingår även en byggnadsantikvarisk dokumentation där syftet är att arbeta för ett ökat intresse och engagemang genom kunskapsförmedling kring miljöerna.
Vi vill med våra projekt om länets kyrkstäder synliggöra och bredda bilden av kyrkstäderna och visa hur de har brukats men även hur användandet av miljön har förändrats över tid. Vi hoppas också att vi kan bidra till ett ökat intresse och engagemang bland ägare och allmänheten och på så sätt bidra till arbetet med att hållbart bevara och utveckla kyrkstäderna.
Kyrkstaden i Boden, foto Sophie Nyblom,
Piteå museum.
Hortlax kyrkstad, foto Piteå museum.
En viktig del av projektet är att det ska genomföras i samverkan och dialog med de aktörer som är involverade i kyrkstädernas verksamhet, skötsel och bevarande såsom kyrkstugeföreningar, församlingar, kommunala tjänstemän, ägare och andra intressenter. Genom att involvera olika aktörer kring de olika kyrkstäderna kan vi bidra till att stärka nätverk och samverkan kring kyrkstäder lokalt och regionalt.
Insamlingen av berättelser och minnen kommer i förs ta hand att ske genom intervjuer med ett antal kyrkstugeägare från varje kyrkstad. Eftersom vi vill ha olika berättelser kommer vi att arbeta för att få en mångfald av berättelser från människor i olika åldrar och med olika relationer till kyrkstaden.
Här kan du ta del av det som producerades inom det första delprojektet:
Nyhetsbrev projekt Kyrkstäder i Norrbotten 2021-2022
Projektrapport Kyrkstäder i Norrbotten del 1
Här kan du ta del av det som producerades inom det andra delprojektet:
Projektrapport Kyrkstäder i Norrbotten del 2