Forskningsprojekt om pandemins effekter i Norrbotten

Luleå Tekniska Universitet (LTU) tilldelades 3,1 miljoner kronor av forskningsrådet FORMAS, till ett projekt på 12 månader för att samla kunskap och erfarenheter från den pågående coronapandemin. Norrbottens museum var en av samarbetsparterna och de hade i sin tur tecknat samarbetsavtal med Piteå museum och Laponiatjuottjudus.

Övergripande syfte för forskningsprojektet var att samla in erfarenheter och fånga upp social mobilisering bland norrbottningarna. Dels utifrån länets karaktär och geopolitiska position, dels med fokus på renskötsel och urfolket samer samt äldreomsorgen. Projektet var tvärvetenskapligt och supradisciplinärt. Detta innebär bland annat att samarbetsparter och berörda som var verksamma utanför akademin sågs som experter inom sina respektive områden och gavs utrymme att bidra med perspektiv och kunskap för att utveckla frågeställningar och analyser.

Datainsamlingen gjordes genom sociala medier, digitala frågelistor, bild- och videoinsamling, autoetnografi och intervjuer. Insamlingen skedde under pågående pandemi och blir ett underlag för historiska jämförelser, planering och utveckling av mänsklig säkerhet, krishantering och resiliens, samt planering av ett större forskningsprojekt.

På Piteå museum var det etnolog Sophie Nyblom som arbetade med projektet och bland annat genomförde kvalitativa interjuver och deltagande observationer. Materialet som samlades in utgår från temana utanförskap, landsbygd och gräns. Arbetet genomfördes i samverkan med etnologerna på Norrbottens museum och Laponiatjuottjudus och de anslutna forskarna genom löpande dialog för att stärka kunskaps- och erfarenhetsutbytet inom projektet.

Frågor som ställdes inom projektet var:

Hur ser enskildas erfarenheter, handlingar och sociala mobilisering ut inom olika grupper i förhållande till pandemin och åtgärder som vidtagits av myndigheter och politiker såsom social distansering, gränsstängningar, begränsning av allmänna sammankomster och besöksförbud?

Hur kan genus-, minoritets- och urfolksperspektiv, upplevda erfarenheter och första-person-perspektiv med ifrågasättande av urbana normer liksom funktionsnormer bidra till en inkluderande syn på mänsklig säkerhet, krishantering och anpassning?

Hur kan historiska jämförelser med tidigare pandemier och kriser som Norrbotten drabbats av bidra till stärkta möjligheter till mänsklig säkerhet, krishantering och anpassning?

Projektet som pågick 1 december 2020 – 30 november 2021 leddes av May-Britt Öhman, LTU, Enheten för historia.

Läs mer om Piteå museums del i projektet på Norrbottens museums kulturmiljöblogg.

Publikation om projektet

Paulina Öqvist Haugen och Sophie Nyblom medverkade under projekttiden på nätverket DOSS höstmöte för att berätta om projektet och vårt arbete. Det ledde till en förfrågan om att skriva en artikel till nätverkets digitala rapport. DOSS firade 10-års jubileum 2022 och gav med anledning av det ut en rapport med artiklar som skildrar ett urval av museernas samtidsdokumentationer det senaste decenniet.

DOSS – dokumentation av samtida Sverige 10 år port 2022