Del av karta över Norrmalm från 1781 av Olof Clausén, Piteå museums samling.

Norrmalm

 

Norrmalm anlades på 1780-talet som en förstad till Piteå. Här bodde stadens hantverkare och fiskare. Stadsdelens kulturhistoriska värden skyddas i en detaljplan från 1992.

Norrmalm anlades på 1780-talet

Under 1700-talet växte stadens befolkning. Eftersom staden låg på en ö, Häggholmen, fanns inte utrymme för den nya bebyggelse som krävdes. Därför kom Piteå istället att få en förstad, som kallades Norrmalm. Den förlades till det område som kallades Badstuguudden. Här hade stadens borgare sina sjöbodar och badstugor. Stadsplan för Norrmalm upprättades 1781 av lantmätaren Olof Clausen. Stadsdelen fick en regelbunden rutnätsplan, med gator av 20 alnars bredd. Varje kvarter bestod av fyra lika stora tomter, med undantag av de kvarter som låg så nära landsvägen eller strandlinjen, att där enbart fanns plats för två tomter.

Bebyggelsen

Bebyggelsen på Norrmalm skiljer sig från den på Stadsholmen genom den tämligen anspråkslösa karaktären. Det berodde på de ekonomiska och sociala förhållanden som rådde. Dess befolkning levde under jämförelsevis knappa omständigheter. Detta avspeglar sig i byggnadernas enkelhet.

Den gatubild som eftersträvades var en lång, obruten, regelbunden siluett av byggnader i rad. För att siluetten inte skulle brytas, placerades husen med långsidorna mot huvudgatan. Gårdsbebyggelsen präglades av de boendes näringsfång. Långt fram i tiden hade nästan alla stadens borgare husdjur och bedrev ett mindre jordbruk. Uthusen byggdes ofta som långsmala längor som indelades i avdelningar med separata ingångar från långsidan. En sektion avsattes för varje funktion. Uthuset på fastigheten Ormen 2 uppgavs 1893 vara 17 meter långt och innehålla visthusbod, vedbod, hölider, fähus, gödsellider och hemlighus.

Hantverkarnas och fiskarnas stadsdel

På Norrmalm bodde en brokig skara av specialiserade yrkesmän. Här fanns fiskareborgare, änkor, arbetskarlar, murare, sjömän, timmermän, tjäruvräkare, snickare, schatullmakare, åkare, kappsäcksmakare, pigor, handlanden, målaremästare, reseeffektmakare, bagare, karduansmakare, fiskhandlare, byggmästare, brännmästare, skräddare, båtbyggare och kakalugnsmakare samt en och annan posttjänsteman, poliskonstapel och läroverkskollega.

I uthusen låg också hantverkarnas verkstäder. När gårdarna bytte ägare, anpassades bebyggelsen efter nya behov. 1908 fick exempelvis den nye ägaren av fastigheten Pilen 1 byggnadstillstånd. Den brännugn som av den tidigare ägaren hade använts för kakeltillverkning hade rivits ned. Den skulle nu ersättas av en vanlig bakugn. En annan del av uthuset skulle bli båtbyggarverkstad.

Odd Fellow-huset

Norrmalms enda offentliga byggnad har ett representativt läge invid Norrmalmstorg, i hörnet av Nygatan och Kyrkbrogatan. Huset byggdes 1881-1883. Det ritades från början av en ingenjör vid namn Haglund från Luleå. Ritningarna justerades senare av byggmästaren L.A. Wallman i Piteå. För uppförandet svarade byggmästaren Petter Bogren i Piteå. Det byggdes med en stomme av resvirke och fick en reveterad fasad. Det försågs med yttertak av plåt, något som då var tämligen ovanligt.

Byggnaden är både ovanligt för Norrmalm, eftersom där numera enbart finns två reveterade fasader, och karakteristisk för Norrmalm, eftersom den har avskuret hörn mot gatukorsningen, vilken var vanligt för tiden och platsen.

Piteå Sparbank hade sina lokaler här 1883-1934. Under en period var även Westerbottens enskilda bank inhyst här, i norra delen mot Nygatan. Odd Fellow-logen flyttade in år 1900. Den invigdes i november detta år som landets nordligaste loge. I september 1934 inköptes fastigheten av Byggnadsföreningen C.J. Boström upa. Huset är fortfarande i logens ägo.