Öppettider:
TIS-FRE 9-16, LÖR 11-15 Vardagar lunchstängt 12.00-13.00
Tillgänglighet
Kontakta oss
Bli medlem
Blomska gårdens nya placering på Kvarnbacken. Foto Britta Wännström Piteå museum, 1995
Byggnaden är en timrad vinkelbyggnad med en överbyggd bred portgång. Den är uppförd i två låga våningar och täckta med sadeltak. Den har en rödmålad locklistpanel och vitmålade snickeridetaljer och fönsterluckor. Taket är täckt med rött lertegel. Husets ålder finns inte belagt i skriftliga källor, men gården brukar dateras till 1700-talet.
Blomska gården är en av få kvarvarande byggnader från den gamla staden. Husets ålder är okänd, men fastigheten finns upptagen redan på 1750 års karta. Tomten låg utanför den ursprungliga stadsplanen 1667.
På 1783 års karta har fastigheten försetts med beteckningen Lekatten 127. Vid detta tillfälle ägdes den av Jonas Porsman, som köpt den av Anna Backman, sin svärmor.
På 1898 års karta finns fastighetens olika byggnader för första gången utritade. Längs Lillbrogatan ligger boningshuset, en L-formad byggnad. Längs tomtens inre delar ligger fyra uthus av varierande storlek.
Från 1786 till 1855 var tomten delad i två delar som hade två ägare. Detta har föranlett en förmodan om att boningshuset först varit två bostadshus, som sedan byggts samman genom en portöverbyggnad, när hela fastigheten förenades under en ägare. Utifrån de historiska källor som finns tillgängliga är det inte möjligt att verifiera eller falsifiera detta antagande.
Av brandförsäkringshandlingar framgår uthusens användning: på tomten stod ett stall, en bagarstuga samt en verkstad, som också innehöll stall och ladugård. Under den sista ägaren, sadelmakaren O.G. Blom, användes verkstaden som sadelmakeri. Bagarstugan revs 1923, verkstaden flyttades till okänd plats 1933. År 1936 uppgavs alla uthus vara rivna.
På 1930-talet skulle Lillbrogatan breddas och boningshuset inköptes då av Piteå stad. 1936 överlät stadsfullmäktige byggnaden Pitebygdens fornminnesförening. Huset flyttades till Kvarnbacken och iståndsattes 1937-1939 genom föreningens försorg. Marken ägdes av staden. Vid flyttningen gjordes en del mindre förändringar, bland annat revs två mindre tillbyggnader. Men i stort sett bevarades gården i autentiskt skick. Två kakelugnar tillvaratogs och återuppsattes på den nya platsen.
Hembygdsmuseet Kvarnbacken invigdes 1942. Byggnaden kom sedan att hysa museet ända fram till 1979 när museiverksamheten flyttade till rådhuset. Huset har sedan dess haft varierande användning, såsom Konstkollektiv, men under långa perioder också stått övergivet.