Ny bok från Piteå museum: 

Att Pitebygden i äldre tider varit en mångkulturell miljö är väl känt i historieskrivningen. Området var flerspråkigt. Samiska, finska och svenska kulturer existerade sida vid sida. Men i den lokala historieskrivning, liksom i samhällsplaneringens kulturmiljöprogram, har tyngdpunkten legat på agrarsamhällets kulturarv.

Den samiska befolkningen har uppmärksammats i mindre utsträckning. Både i det fysiska och kognitiva landskapet finns emellertid tydliga spår efter en samisk befolkning, som i vissa fall haft mer eller mindre tillfälliga visten, i andra varit bofasta. I samtida skriftliga källor finns också vittnesbörd om hur interaktionen mellan de olika befolkningsgrupperna sett ut.

Nya perspektiv på den samiska befolkningen i Pitebygdens jordbruksbyar undersöker om det är möjligt att få bättre kunskap om den samiska befolkningen i kustbygdens byar. Genom att kombinera akademiska frågeställningar med släktforskningens metoder, görs en kartläggning av den samiska befolkning som tidvis eller i flera generationer varit bofasta i Svensbyn, Lillpite, Roknäs och Böle.

Undersökningen visar även på att det finns otaliga platser i byarna, liksom ort-, plats- och smånamn, som kan knytas till samisk bosättning och markanvändning. Många traditionsuppgifter finns också upptecknade som kan knytas till den samiska befolkningen.

Projektet Nya perspektiv på den samiska befolkningen i Pitebygdens jordbruksbyar bedrevs vid Piteå museum 2018-2020 och bekostades av Länsstyrelsen i Norrbotten, inom en särskild satsning på samiskt präglade kulturmiljöer.

Anna Elmén Berg är fil.dr i konstvetenskap och antikvarie vid Piteå museum.

Håkan Myrlund är statsvetare och ordförande i Föreningen Piteå museum

Läs Jan-Olov Nyströms recension av boken här:

https://kuriren.nu/kultur/recension/artikel/ny-historieskrivning-om-samerna/jd795v1j?fbclid=IwAR01MLWpeRf9xugjURe1wvEHm-6mJwXI4HC6w_5shMrhcIDizH-r2t0gRbs