Foto 2017, Piteå museums bildarkiv

Residensgården

 

Piteå var residensstad från 1818 till 1856. Landshövdingens residens låg vid Rådhustorget, i vinkel med rådhuset. På tomten nedanför låg en flygelbyggnad som sedan lång tid tillbaka kallats residensgården. Den innehöll länsstyrelsens kansli. Residensgården uppfördes i kvarteret Stadsvapnet på 1830-talet under landshövding Carl Sparres tid. Denne var det unga länet Norrbottens fjärde landshövding och innehade ämbetet 1825-1836.

 

Missuppfattad historia

Ibland har residensgårdens historia och funktion missuppfattats. Det har sagts att huset någon gång flyttats. Det stämmer inte. Huset står på samma plats som det alltid har gjort. Det sägs ibland också att huset var bostadshus och länshövdingens residens. Det stämmer inte heller. Byggnaden var en förvaltningsbyggnad och uppfördes för länsstyrelsens kansli.

Residensgården byggdes på 1830-talet. Den uppfördes i knuttimringsteknik av stockar i furu. Huset brandförsäkrades 1832. Av försäkringshandlingarna kan utläsas att byggnaden från början hade en våning med sex inredda rum samt en vindsvåning. Huset var då 17 meter långt och ungefär 3,6 meter högt. Byggnaden var sammanbyggd med ett mindre bostadshus. Länskansliet fanns kvar i huset fram till 1856 då länsstyrelsen flyttades till Luleå.

Vid en påbyggnad 1877 höjdes byggnaden en våning. Mot gården tillbyggdes ett trapphus. Byggnaden kläddes med en rik nyklassicistisk träpanel. Våningsband och pilastrar indelade fasaden i fält som kläddes med liggande och stående panel. Huset fick också nya fönster. Den övre våningen inrättades till småbarnsskola och flickskola. I nedre våningen tillkom två bostadslägenheter.

Ny verksamhet

Nästa stora ombyggnad skedde 1934. Då revs trapphuset. Den nyklassicistiska träpanelen ersattes av en enkel locklistpanel i funktionalismens anda. Nya fönster sattes in. Nu fick arbetsförmedlingen sina lokaler i bottenvåningen. Expeditionen hade separata entréer och väntrum för män och kvinnor. I bottenvåningen fanns folkbibliotek med rum för studiecirklar och i övervåningen fanns en föreläsningssal. I huset fanns också en vaktmästarbostad.

Biblioteket fanns kvar i huset fram till början av 1970-talet. Därefter ombyggdes huset till fritidsgård. Den togs i bruk på hösten 1970 och hette då Ladan. Senare har den gamla länskanslibyggnaden haft skiftande bruk.