föregående kulturmiljö nästa kulturmiljö

Trähusen vid Rådhustorget och Storgatan

Stadens offenliga byggnader

Vid Rådhustorget byggde den unga staden de få offentliga byggnader som då krävdes för stadens förvaltning. Ända sedan 1600-talet har tvillingbyggnaderna trivialskolan och rådhuset bildat fond mot Storgatan. Detta var en gestaltningsidé som hade rötter i europeisk stadsplanering. Det mest kända exemplet på användningen av detta motiv är idag tvillingkyrkorna i fonden av Piazza del Popolo i Rom.

Falken 10: Trivialskolan

Skolans historia berättar om Piteås långa historia som lärdomsstad. Redan 1627 inrättades en ”barnaskola”. Stadens första rektor Thomas Jacobi Roselius kom från Stockholm. Staden och skolan låg då i Öjebyn och eleverna inhystes i kyrkstugorna. I enlighet med 1649 års skolordning ombildades skolan till trivialskola. Den hade då fyra klasser och sex lärare.

 

Efter stadsbranden i Öjebyn 1666 flyttades staden till sin nuvarande plats på Häggholmen. Det första skolhuset vid torget togs i bruk 1678. Detta gick förlorat 1721, när staden brändes ned av ryska krigare i slutskedet av det Stora nordiska kriget. Ny skolbyggnad tillkom på 1720-talet.

 

Piteå Trivialskola var den enda skolan norr om Härnösand och spelade därför en betydelsefull roll för utbildningen i övre Norrland. Bland eleverna rekryterades den samhälleliga och klerikala eliten, såväl präster som lärare. Skolan kallades under vissa perioder även för Piteå lärdomsskola. Dess verksamhet var statligt styrd och nya skolordningar från 1659, 1724, 1807 och 1820 reglerade verksamheten. Även kyrkan hade väsentligt inflytande över skolan. Lärarna hade teologisk utbildning, var ofta prästvigda och det var vanligt att de lämnade undervisningen för att istället tillträda ett prästerligt ämbete.

 

Från början var klassiska språk (latin och grekiska) samt teologi karaktärsämnen. Undervisning skedde även i matematik samt svensk läsning och skrivning. Under 1700-talet tillkom biblisk historia, historia, geografi och musik. Vid 1800-talets början skedde en större förändring, när nya ämnen som naturkunskap och moderna språk, tyska och franska, infördes. Ämnen som gymnastik och musik fick också undervisningstid, samtidigt som de traditionella kärnämnena klassiska språk och teologi förlorade sin ställning.

 

rådhustorget vykort

 

Den nuvarande skolbyggnaden uppfördes i mitten av 1810-talet. Den tjänstgjorde som lärdomsskola fram tills det nya läroverket i Piteå togs i bruk 1894. Därefter flyttade Enskilda Flickskolan in i huset.

 

Vid 1900-talets början ombyggdes huset efter ritningar av arkitekten Viktor Åström, daterade 1907. Postverket hade sedan sitt kontor i byggnaden. I bottenvåningen fanns postmästarens rum, expeditionssal, förpackningsrum och kassavalv. I övre plan fanns ett stort arkivutrymme. Vid 1930-talets mitt ombyggdes huset till affärslokal. Fasaderna putsades och stora skyltfönster upptogs. Förändringarna gav byggnaden mer karaktär av funkishus.

 

På 1980-talet rekonstruerades byggnadens äldre utseende, efter ritningar av arkitekt Per Henrik Nordberg.

 

Småstadens borgargård

De förmögna handelsmännen byggde stora gårdar i de representativa kvarteren runt torget och längs Storgatan. Dessa handelsgårdar fick två våningar och påkostade träpaneler med dekorationer hämtade ur nyklassicismens formförråd. De målades i ljusa oljefärger.

2009_007_01 Torget artikelformat

Ulven 6: Handelsgård med butikspaviljong

Till de finaste gårdarna hör Ulven 6 i sydöstra hörnet av torget. Huset har en arkitektur som både präglas av timmerbyggandets skala och av den stenhusimiterande arkitektur som var typisk för tiden.

 

Den liggande brädfodringen med markerade breda fogar gav huset en massiv stenhusimiterande karaktär. Fasaden uppdelas av pilastrar som klär in timmerknutarna. Fönsteröverstyckena och takfrisen har snidade klassicistiska ornament.

 

0158 artikelformat

 

Liksom andra handelsgårdar så har Ulven huvudbyggnaden förlagd till gatan, med butiker i bottenplanet och bostäder i övervåningen. Butiksentrén låg mot gatan. Till bostaden kom man däremot genom en ingång på gårdssidan. Uthus och magasin grupperades runt gårdsplanen. Vissa gårdar hade helt kringbyggd gårdsplan och till denna kom man då genom ett överbyggt portlider.

 

Ulven 6 byggdes sannolikt under första hälften av 1800-talet, men vissa delar är senare tillbyggda. Vid sidan av huvudbyggnaden finns en paviljong med butiksfasad, den enda bevarade i Övre Norrland. Mot torget satt butiksentrén först på fasaden. Vid en ombyggnad på 1920-talet skars hörnet mot torget av och butiksentrén flyttades in.

 

Från 1880 och ända fram till 1947 ägdes byggnaden av köpmannafamiljen Wallstén. Huset har inrymt bland annat bank och matvaruhandel. På 1920-talet låg här Artur Wallsténs butik. Senare öppnades Centrum Café som fortfarande är levande i många pitebors minne.

 

Stjärnan 5: Läroverkskollega Håkanssons hem

1633 artikelb

 

Fastigheten Stjärnan 5 vid Rådhustorget ägdes av läroverkskollegan Johan Håkansson (1844-1932). Han hörde till stadens tjänstemannaskikt. Håkansson var verksam vid kollegiet vid Piteås läroverk och var stadsfullmäktiges ordförande åren 1898-1907. Han var politiskt liberal och hade ett stort socialt engagemang.

 

De fotografier av Håkanssons hem som bevarats i Piteå museums fotosamling, ger oss en representativ bild av hur ett borgarhem i småstaden såg ut omkring sekelskiftet 1900.

 

0045

Stadens representativa sida

Kring Rådhustorget ligger Piteås bäst bevarade trähus. Sedan 1600-talet har här skolbyggnaden och rådhuset bildat representativ fond mot Storgatan. Här byggdes också de förnämsta handelsgårdarna. Området klassas idag som riksintresse för kulturmiljön.